Det här kommer aldrig gå, jag kommer leva och dö ensam. Jag kan absolut inte förstå hur kvinna efter kvinna kan komma fram till att jag är en underbar kille och med just de orden… förklara att det inte kan bli något. Det är något ni hört förut. Bullen, när det gick på tv hade det jämt, tusentals filmer och serier har gjorts på det.
Men att leva det… Att vara omtyckt av alla i ditt liv men älskad av ingen.
Det ligger i människans natur, det ska alla fall ligga i människans natur. Att finna felet efter att man har misslyckats. Efter efter snart två och ett halvt decennium har varken jag eller någon annan funnit ett svar. Av alla de hundratals egenskaper hos mig som jag identifierat och arbetat bort eller håller på att arbeta bort. För att bli en bättre människa. Ingen av dem har någonsin angetts som anledning, ingen av dem har angivits ens svag misstanke.
Det ges aldrig en anledning!
Det jag själv har kunnat komma fram till har åtgärdats eller åtgärdas. Jag betvivlar inte att jag är en underbar kille. Men vad är det som gör att jag inte går att älska?
Jag har bara en åtgärd kvar, att stänga av min längtan att älska. Men då vet jag att jag slutar vara en underbar kille.
